Archive Page 2

Mail vs. iPhone

Ett problem som växt fram över tid är att vi får allt svårare att nå ut till studenter internt. Vi från högskolans sida anser att vi skickat ut all relevant information medan studenter ofta upplever att de inte får just den informationen. Hur hänger detta ihop?

Sara Öhman var delvis inne på detta i sitt gästinlägg där hon bland annat tar upp att nuvarande studenter tillhör en individualistisk generation. Här finner vi säkerligen en del av förklaringen. Dock ligger också en stor del av förklaringen i de verktyg vi använder oss av. Traditionella mail och plasmaskärmar håller helt enkelt inte längre. Vi måste finna nya vägar.

University of San Diego och University of Saskatchewan har kommit långt i sina mobila portaler och erbjuder en till synes bra service för sina studenter som vi borde ta efter. Utvecklingen för den nya webben för Linnéuniversitetet och dess studentportal kommer förhoppningsvis också att innebära bättre kommunikationsvägar mellan studenter och personal.

Anledningen till att jag tar upp detta just nu är att det kommer att arrangeras en workshop för just detta område under nästa vecka med studenter, lärare och administrativ personal. Det skulle inför detta möte vara intressant att höra era åsikter i frågan. Vilka är tänkbara kommunikationsvägar i framtiden? Facebook, Twitter, studentportal, RSS-flöden, iPhone-applikationer, SMS etc. – möjligheterna är många. Vad tycker du?

/Linus

Annonser

Gästinlägg: Sara Öhman, student Enterprising and Business Development årskurs tre

Erik och Linus talar inte bara om möjligheterna att verka inom systemet utan även hur de ska förbättra kommunikationen med både potentiella studenter och befintliga studenter. Lite lustigt kan man tycka eftersom åtminstone vi befintliga studenter vistas inom samma område – varje dag.

Anledningen till att jag hamnat här, för att ge ett studentperspektiv på fusionsprocessen, är att jag förra året var projektledare för Ekonomihögskolan vid Växjö Universitets marknadsföringsprojekt. Under året samordnade vi 35 aktiviteter som genomfördes av 30 studentambassadörer vilka byggde relationer till 25 gymnasieskolor, 5 UF-kontor och framförallt mängder med potentiella studenter. Jag är även student på programmet Enterprising and Business Development i Växjö där jag läser min femte termin. Mina tankar om att vara student på Ekonomihögskolan finner ni vanligtvis i min blogg.

För att förstå varför vi har det är så svårt att kommunicera med oss befintliga och potentiella studenter måste man förstå att vi troligtvis är den mest individualistiska generation som växt upp. Alla myter är till viss del sanna, vi engagerar oss inte i sådant som inte har direkt inverkan på vår vardag. Även om våra studier är något som bör engagera oss är vi vana av att vara curlade av Universitetet som ger oss det material vi behöver för att genomföra våra studier. Övrig information har direkt inverkan på vår vardag, vi uppmärksammar men glömmer bort. Vi är också den mest kritiska generation som växt upp då vi under vår uppväxt i informationsåldern haft tillgång till den information vi efterfrågat. Frågan om kommunikationen med befintliga och potentiella studenter är därför förstålig.

För att kommunicera måste syftet vara att engagera och involvera mottagaren. Förra året involverades vi studenter genom vårt samarbete med Ekonomihögskolan, ett samarbete som gav oss förståelse för varandra. När Ekonomihögskolan lyssnade på våra åsikter växte vårt engagemang och när Ekonomihögskolan sände ut information var vi villiga att sprida den vidare till våra klasskamrater. Detta är något som bidragit till den växande kultur jag tycker se bland oss studenter vilket kommer underlätta den stundande fusionen. Verktygen är sekundära. Ge oss en anledning att använda RSS-läsare så ska vi göra det, vi loggar ju till och med in på den icke så användarvänliga studentportalen varje dag. Allt som kräver en passiv mottagare tror jag att vi är överrens att går bort, dvs. mail och sms.

Det gamla universitetet med de psykiska avstånd som fanns mellan professorer, lektorer, adjunker, doktorander och studenter (och som fortfarande finns på många icke nämnda universitet) börjar försvinna. Relationen stärks, vi har inte bara utbyte med våra lärare och handledare utan även närhet till administrationen – Universitetets skelett.

Jag ser fram emot årsskiftet. Linnéuniversitetets ledord nytta, nyfikenhet, nytänkande och närhet ger mig hopp om framtida möjligheter jag tänker använda mig utav. Att sälja utbildningar är för mig världens enklaste sak, det är bara att svara på kundens ivriga frågor och ge dem alternativ för framtiden. Att få oss studenter att tala gott om, och representera, Ekonomihögskolan i framtida arbetsliv är inte heller svårt om ni ger oss något att tala gott om och känna tillhörighet till.

Hur ni sedan ska förbättra kommunikation med er personal och stärka organisationskulturen i den nya fakulteten Ekonomihögskolan är upp till er att lösa. Det är där den största bromsklossen ligger nu enligt mig. Lite skrämmande eftersom det är de som har mest närkontakt med oss studenter. Jag ser gärna gästspel av lärare från vardera ort.

Disruptive higher education

Att digitala interaktiva medier och teknologi särskilt har utmanat musik-, film- och tidningsbranschen är knappast någon nyhet. Spådomarna om högre utbildnings motsvarande och förestående utmaningar, på grund av samma utveckling, har hörts här och var men kanske inte riktigt tagits på allvar. Via en länk från Alastair Creelman, läser jag en upphetsande och mycket spännande artikel på ämnet, publicerad på The Guardians webbplats idag. Den talar om möjligheterna till flexibelt lärande och de möjligheter det innebär för vem som helst att plugga vad som helst, var som helst. Förutsatt att du har en uppkoppling vill säga.

Wow, i artikeln diskuteras nya former, eller snarare koncept för hur man kan paketera flexibelt lärande. Hur attityder hos akademiker i Storbritannien delvis har ändrats från att inte vilja dela med sig av material till att vilja det. Hur den brittiska staten finansierar ett projekt för att undersöka hur universitet och akademiker skulle kunna publicera sitt material online.

Ett aber, med exempel från MIT och Utah State University, är hur man ska utveckla hållbara affärsmodeller för att kunna finansiera tillgängliggörandet av utbildning. Den samtida stora frågan – hur får vi det att går ihop? Den delar vi med flera andra branscher och fler kommer säkerligen följa.

I Sverige märker vi inte av den disruptiva utvecklingen för högskolesektorns del. I alla fall inte så att det uttalat diskuteras strategier för ett förhållningssätt. Jag funderar över hur det kommer se ut om 10-15 år om utvecklingen fortsätter i den riktning man kan tycka sig ana idag. I artikeln diskuteras möjligheten att högre utbildning splittras. Att olika institutioner kan komma att specialisera sig på till exempel innehåll eller att examinera och att man hittar samarbeten sinsemellan för att bygga stark utbildning. En liknande tanke har tidigare uttryckts av Jeff Jarvis och andra – även inom akademin.

Så hur påverkar det här oss i Sverige? En globaliserad marknad för högre utbildning utan hållbar affärsmodell. En disruptiv utveckling som hotar att splittra våra strukturer. Är kollaboration framtiden? Hur påverkar det forskningen? Borde inte den också bli föremål för total öppenhet på samma premisser som ovan? Hur organiserar man en validerings- och legitimeringsapparat i en nytt paradigm?

Kanske är jag ute på hal is här men det tror jag inte. Vi kommer att få ta ställning till förändrade premisser. Om vi gör det proaktivt eller reaktivt inom våra befintliga strukturer är upp till de som leder våra högskolor och universitet. Under tiden driver kollaboration och teknologiska framsteg utvecklingen framför sig och i orsakar disruption.

Seth Godin uttrycker sina teorier om kollaboration och förändring nedan.
/ Erik

Ted.com á la Linné

En tanke som har funnits i bakhuvudet på både Erik och mig den senaste tiden är att inom Linnéuniversitetet försöka skapa en svensk motsvarighet till Ted.com. Det skulle verkligen kunna bli ett sätt att sätta Lnu på kartan gentemot såväl näringsliv som forskarvärlden. Budskapet blir i likhet med ted.com ”Idéer som är värda att sprida” eller varför inte ”Idéer växer här”.

Tanken är dock inte att enbart presentera våra egna forskare (likt öppna föreläsningar) utan att även bjuda in forskare från övriga Sverige (kanske även näringslivet och utländska forskare). Bjuder vi in alla andra universitetet/högskolor gynnas vi nämligen av att (1) kvalitén ökar och (2) de känner inget behov av att skapa egna kanaler. Kort uttryckt….det handlar om att tillhandahålla en tjänst som stärker universitetens status som kunskapsgenerator och kunskapsspridare gentemot samhället.

Vad tror ni, finns det bärkraft i tanken?

När jag ändå har er uppmärksam tänkte jag skicka med ett intressant klipp från just Ted.com om några tekniska möjligheter i framtiden.

Ha de gott

/Linus

 

 

 

Arbetsmöte live via Bambuser

Idag testade vi att direktsända vårt arbetsmöte via Bambuser. Vi hade en agenda på nio punkter som rör vårt kommunikations- och marknadsföringsarbete för den nya Ekonomihögskolan. En timme och tjugosexminuter senare hade vi haft 39 tittare och en givande chat-diskussion. Det här kommer vi göra fler gånger för att öka transparensen i vårt arbete och förhoppningsvis öka delaktigheten.

Ljudet är lite skakigt så vi får köpa in en mick framöver. Men det känns som ett lyckat test. Tack ni som deltog!

Tyvärr verkar det inte gå att bädda in Bambuser här så du får klicka på länken här för att komma till klippet >>

Linnéuniversitetets styrelse tillkännagiven

Eller snarare de föreslagna namnen. Min spontana känsla är att man har lyckats med en bra blandning.

Föreslagen ordförande:
Dan Brändström föreslagits, tidigare vd för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och universitetsdirektör för Umeå universitet.

Föreslagna ledamöter:
Thomas Carlzon, vd Ikea,
Dilsa Demirbag-Sten, författare,
Catharina Larsson, professor Karolinska Institutet,
Anna Soltorp, verksamhetschef Kalmarflyg,
Bengt Söderström, professor Lunds universitet,
Claes Thegerström, vd Svensk Kärnbränslehantering,
Kajsa Wejryd, gymnasiechef Uppsala kommun.

Tillträdande rektor Stephen Hwang, som kommer att ingå i styrelsen, är mycket nöjd med styrelsens sammansättning Han säger så här på nyttuniversitet.se:

– Linnéuniversitetet får en styrelse med bredd från olika delar av samhället, men även spets i form av gedigen kunskap om exempelvis universitetsvärlden och näringslivet. Det är också en styrelse som är väl balanserad vad gäller könsfördelningen, ålder och bakgrund och det finns både nationell och internationell erfarenhet. Det är en styrelse som är väl rustad att ta sig an de viktiga och utmanande uppgifter som väntar ett nytt, modernt och internationellt universitetet.

Mitt i fusionskaoset är det nu skönt att en hel del viktiga och avgörande bitar börjar falla på plats. Jag passar dessutom på att upprepa mitt erbjudande till Linnéuniversitetets kommande ledning:

Ta en slant och ett par dagar och utbilda er i vad det nya kommunikationslandskapet innebär. Vad det ger för möjligheter och vilka faror som lurar där.

Jag bidrar gärna till att arrangera en sådan utbildning för er med några av Sveriges mest insatta personer.

Det är nu det händer runt omkring oss och det borde det även göra här.

/ Erik
Läs mer om vad SMP.se och Barometern skriver om den föreslagna styrelsen.

Gästinlägg, Mattias Karlsson: Marknadsföring mellan tacopajen och kaffet

parmiddag

Gästinlägg: Mattias Karlsson

Jag driver två kurser på Högskolan i Jönköping. De har ca 2200 studenter på termin, de marknadsförs i ett samarbetsavtal med Moderskeppet. Där är jag även delägare. Till vårens platser har vi 5000 sökande. Samma till hösten som pågår just nu.

Många använder oss som exempel på marknadsföring. De nämner gärna exempel såsom:

  • Vi driver en webbplats och blogg inom ämnesområdet för kurserna.
  • Vi syns i alla magasin och på alla mässor.
  • Vi visar upp lärarna genom gratis undervisning online.
  • Vi engagerar våra kunder i utvecklingen av nya kurser.
  • Vi bygger en relation med intresserade på längre sikt än hösten.

Men detta är inte marknadsföringen!

Vår marknadsföring sker inte i de aktiviteter vi gör. Det sker inte i annonser eller i det att vi ger bort undervisning gratis. Vår marknadsföring sker i samtal från person till person. Någon gillar det vi gör och berättar om det för en vän. Vi utnyttjar en kedja av relationer.

Det är våra studenter som skaffar nya studenter.

Fantastiskt

För att en person ska byta informationen med någon annan så måste han/hon ha något att berätta. För att något ska vara intressant nog att dela med sig av så måste det vara fantastiskt.

Allt vi gör är fantastiskt. Allt vi skapar måste vara värt att sprida eller tipsa om. Gratismaterialet är inte marknadsföringen. Det är stenen som sätter igång vattenringarna.

Parmiddagstestet

Allt vi skapar för att spridas måste passera mitt ”parmiddagstest”. Alla har säkert varit på en lördagsmiddag, med vänner sedan tidigare eller helt nya människor. Samtalet kretsar vad som hänt den senaste månaden: Vad alla jobbar med just nu, barnens dagisstatus, fotbollsframgångar och fritidsaktiviteter.

  • Är gratislektionen fantastisk nog att få tid här?
  • Är webbplatsen fantastisk nog att få tid här?
  • Är kursen fantastisk nog att få tid här?

JA, och du sprids. Klarar du parmiddagstestet, ja då klarar du även av att spridas på Facebook, Twitter, bloggar och nyhetsbrev. Eller för den delen i fikarummet, i duschen efter korpfotbollen eller till han som hamnade i stolen brevid på tåget.

Under 2009 började Sveriges samtliga Högskolor och universitet att lägga upp videoinspelade lärare på sina reklamwebbar. Hur många var bra nog att komma upp mellan tacopajen och kaffet?

Spridningsbart

En bra start är att se till att det du gör är konkret nog att spridas. Om det inte går sammanfatta i enkla ord så går det heller inte att sprida.

Se de första 58 sekunderna av den här filmen.

Avsnittet förklarar varför lärarna är fascinerade av ämnet, ger kursen en ram och sätter en seriös ton. Och, viktigast, budskapet går att upprepa av den som ser avsnittet.

Hur många av dina kursbeskrivningar förklarar så rakt att den går att ta med ”copy/paste”? En kurs ska inte kännas ”luddig men nog ta sig”.  Den ska vara glasklar från första minuten.

Detta måste ner i varenda moment. I beskrivningar, texter, lektionsintroduktioner och tentabeskrivningar. Vänner och familj ska förstå att inlämningsuppgiften, som studenten jobbat med hela lördagen (innan parmiddagen), är stimulerande. Och när han/hon förklarar ska de bli nyfikna, engagerade och sugna på att upprepa det. Det sker bara när uppgiften går att beskriva enkelt och snabbt. Sen kommer kaffet och uppmärksamheten drar sin väg och kommer aldrig tillbaka.

Så här tycker jag

Det är de studenter som går dina kurser nu som fyller nästa termin. Ge dem en fantastisk upplevelse och du får två nya studenter för varje du har. Sätt marknadsförarna på att göra kurserna spridningsbara. Det är billig reklam.


Bloggstatistik

  • 3,455 besök

Linus twittrar

Fel: Vänligen se till att Twitter-kontot är offentligt.

Erik twittrar

Mest lästa inlägg

RSS Andra bloggar länkar

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Disclaimer

Åsikterna och artiklarna på den här bloggen är våra egna och representerar inte nödvändigtvis våra respektive arbetsgivare eller det stundande Linnéuniversitet. Vi ansvarar heller inte för innehållet på sajter, bloggar eller andra Internetkällor som länkas till från den här bloggen.