Konkurrens mellan svenska lärosäten

Det här är ett av mina tidigare favoritämnen. Jag har slutat att älta det hela men tycker att det förtjänar en plats här. Sedan högskolereformen 1993 råder det öppen konkurrens om studenter men förutsättningarna för konkurrensen lyser med sin frånvaro. Givet är att den som fyller sitt uppdrag får maximalt med pengar och den som misslyckas med rekrytering får lida för det ekonomiskt kan man ändå undra över konsekvenserna ur ett större perspektiv.

Marknadsföringsbudgetarna blir större men enligt en, inte alldeles färsk undersökning, ökar inte antalet studenter. Man kan snarare dra slutsatsen att de omfördelas mellan de som lyckas med sin marknadsföring och de som inte gör det. Vi får alla pengar ur samma skattefinansierade ficka och därför är min fundering huruvida samhällsekonomisk den här konkurrensen är.

Universitetskansler Anders Flodström har vid något tillfälle uttryckt sig i frågan på det här viset:

– Jag tror det är viktigt att det finns en balans mellan att både öka antalet studenter inom ett visst område totalt och för att slåss för sig själv. Marknadstänkande kan ha fått för stor betydelse i dag.

Flodström uttrycker även att lärosäten kan arbeta tillsammans för att lyfta fram ämnesområden för att öka söktrycket totalt. Något man enligt kanslern gjort framgångsrikt i Danmark.

Istället för att fruktlös försöka få upp frågan på bordet om samhällsnytta och ekonomi sticker jag nu ut hakan. Jag och Linus kommer försöka att dra det hela till sin spets. Det förekommer etiska dokument inom högskolesverige, författade som någon form av fördrag kring hur man får och inte får konkurrera lärosäten emellan. På Högskoleverkets informatörskonferens i våras upplevde jag även en uppslutning kring att man kollektivt inte skulle använda vissa typer av tjänster. Vi tänker inte alliera oss marknadsföringsmässigt med våra konkurrenter. Där ni inte finns kommer vi att finnas. Är det konkurrens så är det. Vår prioritet kommer vara att bygga långsiktiga relationer med våra målgrupper och intressenter och stå över bolibompasäljet som är vanligt förekommande.

Nu är det krig i tomteskogen.

(Sedan hoppas jag fortsatt att man på regeringsnivå tänker igenom samhällsnyttan vi kan producera tillsammans under klokare förutsättningar.)

/ Erik Sellström

0 Responses to “Konkurrens mellan svenska lärosäten”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggstatistik

  • 3,430 besök

Erik twittrar

  • RT @NASAClimate: “It’s no longer a question of whether the West Antarctic Ice Sheet will melt, it’s a question of when.” https://t.co/pFELr… 2 days ago
  • RT @TheEconomist: How does a nation of 4.7m people—roughly half the size of London or Paris—consistently produce the best rugby team? https… 3 days ago
  • RT @owenil: Goldman Sachs-chefen Steven Mnuchin finansminister och miljardären Wilbur Ross handelsminister. Kampen mot etablissemanget går… 3 days ago

RSS Andra bloggar länkar

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Disclaimer

Åsikterna och artiklarna på den här bloggen är våra egna och representerar inte nödvändigtvis våra respektive arbetsgivare eller det stundande Linnéuniversitet. Vi ansvarar heller inte för innehållet på sajter, bloggar eller andra Internetkällor som länkas till från den här bloggen.

%d bloggare gillar detta: