Vad ska känneteckna en ekonomstudent från Linnéuniversitetet?

Ekonomi är utan tvekan en av de absolut vanligaste högskoleutbildningarna i Sverige. Ca 30 universitet och högskolor bedriver utbildning inom just ekonomi. Frågan man då ställer sig är vad som skiljer en ekonomstudent från exempelvis Lund från en ekonomstudent från Uppsala. Förmodligen inte allt för mycket, definitivt inte ur en arbetsgivares synpunkt.

Det skulle vara önskvärt om vi nyttjar denna fusionsprocess till att verkligen skapa något unikt, och det som ligger mig närmst är då framförallt att utbilda ekonomstudenter som skiljer sig från andra ekonomstudenter på ett positivt sätt. I Kalmar/Växjö har vi inte en arbetsmarknad som kan jämföras med Stockholm eller Göteborg. Vi har heller inga traditioner som kan jämföras med Uppsala eller Lund. Vad vi däremot har är möjligheter att skapa ekonomutbildningar som skiljer sig från andra i Sverige.

Hur detta ska göras finns det säkerligen många åsikter kring. Varför inte arbeta fram några centrala teman som ska genomsyra all vår utbildning vid den kommande Ekonomihögskolan. Säg att man sätter upp tre teman, exempelvis entreprenörskap, etik och kommunikation. Oberoende vilket program man tar sin examen ifrån så har man med sig gendigna kunskaper inom dessa områden. Sedan blir det upp till oss som universitet att kommunicera ut dessa spetskunskaper till arbetsgivare i Sverige. Det vill säga, att kommunicera ut att våra ekonomstudenter särskiljer sig från övriga i Sverige.

Kan man dessutom kombinera detta med ett riktigt bra karriärplaneringsprogram samt en genomgående samverkan med näringslivet genom utbildningen är jag övertygad om att vi kan ”producera” studenter som är attraktiva på arbetsmarknaden i jämförelse med andra universitet och högskolor.

/Linus

3 Svar to “Vad ska känneteckna en ekonomstudent från Linnéuniversitetet?”


  1. 1 Ervin "know it all" Alic november 16, 2009 kl. 5:58 e m

    Hej du Linus, detta är onekligen ett intressant ämne. Ett ämne som jag även har stor tilltro i att det kommer att vara betydande och ge effekt i framtiden om man faktiskt gör något av det.

    Om jag utgår ifrån mina erfarenheter så har jag nog en del intressant information och åsikter att dela med mig av. Ursäkta mig redan nu om kommentaren blir oändligt lång.

    Genom min position i EHVS (www.ehvs.nu) styrelse (2008) så var jag även en del av U9 (www.u9.se). U9 är kortfattat ett nätverk av de nio största (och bästa) ekonomi-/handelshögskolornas föreningar/kårer som är en intresseorganisation för ekonomiutbildningar och ekonomer. Jag har genom detta engagemang haft turen att få träffa minst två representanter från varje lärosäte och även fått besöka sju av de åtta lärosätena (utöver Växjö som jag besöker dagligen). Utifrån det kan jag mer eller mindre beskriva varje lärosäte och student så som dom uppfattas av omgivningen.

    Handelshögskolan i STHLM + i GBG – här är det 20,0 som gäller och alla är medvetna om det. Studenterna vid dessa lärosäten har otroligt höga förväntningar på sig själva och från omgivningen och jobbar stenhårt (därav stress och alkoholproblem). Det är här eliten av Sveriges bästa gymnasiestudenter och företagsfamiljers barn går. Här snackas det inte om ”vilket jobb man ska ha efter studierna” utan när man ska ha tjänat sin första miljon. Skolorna har erkänt bra kontakt med näringsliv och otroligt bra förutsättningar ekonomiskt tack vare diverse stiftelser och gåvor. Kombinationen av att studenterna som antas redan är bland de bättre i landet med att de studerar stenhårt och att de får otroliga möjligheter från skolan (typ en månads resa i Indien med besök på företag och universitet) gör att de mer eller mindre är garanterade en anställning redan när de blir antagna till Handels.

    Uppsala + Lund + Stockholms universitet – De tre lärosätena med tyngst historia och akademisk förankring (även om Lund går mer mot ”Handelshållet”). Här är studenterna stolta över att tillhöra ex ”Uppsalaekonomerna” och det finns ett tydlig engagemang bland studenterna utöver skolan. Studenterna är seriösa och målinriktade, de flesta har redan planerat sina kommande 10 år i karriären.

    Internationella handelshögskolan i Jönköping – Med otrolig betoning på internationella. Studenterna läser större delen av sin utbildning på engelska eller något annat språk och med studenter från olika delar av världen. Och alla studenter är inställda på att som ska utomlands, MINST en termin.

    Handelshögskolan i Umeå – deprimerade under vintern pga mörkret och kylan men desto gladare under sommarhalvåret. Dessa studenter är ambitiösa och drivande. Eftersträvar samma nivå och status som de andra två handelshögskolorna.

    Linköpings universitet – Erbjuder starka utbildningar i industriell ekonomi och utöver ekonomiutbildningarna ska ofta ett språk läsas. Bra universitet med duktiga studenter men kanske det som är mest likt Växjö U.

    Och slutligen Växjö universitet (Kalmar har jag inte jättebra koll på och mina kompisar som pluggar där ljuger för ofta så jag kan inte lita på dom). Det finns guldkorn i nischutbildningarna (PIB, Logistik, ex) men överlag är det ett universitet för slackers. Men jag tror det finns potential att skapa något i och med fusionen. Jag tänker på Linnéuniversitetet som ett nytt, intressant och modernt universitet. De två N:en av de fyra som ska beskriva Lnu tycker jag man ska ta fasta på och utveckla på Ekonomihögskolan.

    Närhet som generar Nätverk – inte bara mellan student och lärare/personal men även mellan studenter. Under studietiden lär man känna mycket folk, men många är enbart lösa kontakter som glöms bort i framtiden. Nu finns studentföreningarna som skapar och genomför sociala sammankomster för studenterna, men alla studenter är inte (och vill inte) vara medlemmar i föreningarna samt att de flesta evenemang tenderar till att vara inriktade på fest och alkoholförtäring. Jag tycker att ekonomihögskolan bör arrangera olika typer av sociala aktiviteter för studenter som även innehåller någon form av nytta. Detta gäller även att överträda programgränser såväl som geografiska.

    Nytänkande – ekonomihögskolan och lärarna ska verka uppmuntrande när studenter är nytänkande inom akademien men även utanför studierna. Ett mycket tydligt exempel är från två EBD-studenter som för två år sedan valde att presentera sitt projekt som ett magasin istället för projektrapport. De fick underkänt och fick göra om det till en projektrapport. Visst en del krav ska de uppfylla men är det så fel? Ett annat exempel är jag själv. Driver ett filmprojekt vid sidan av studierna där jag försökt ta hjälp av lärare när det behövts. Och visst har jag fått hjälp, men det enbart tack vare att jag är ihärdig och inte ger mig förrän jag fått det. Att skolan ska uppmuntra till nytänkande i studierna och utanför är självklart för mig. Men att faktiskt också bidra känns avlägset, utan man hänvisas till andra organisationer, om ens det. Jag skulle önska att det fanns resurser för studenter i både form av ekonomiska bidrag och kompetens som studenter kan få av högskolan genom att presentera sitt projekt/idé och skolan ser den som förenlig med vad Lnu står för. Typ som Google där anställda får frigjord tid och pengar för sina egna projekt, bara att vi byter ut tiden mot humankapital.

    Ja visst fan blev det långt. Typiskt.
    Mvh, Ervin

  2. 2 Lotta Eriksson november 30, 2009 kl. 12:37 e m

    Precis som Ervin håller jag med om att detta är en väldigt intressant fråga. Själv har jag genom mitt engagemang i Kalmar ESS, Kalmars ekonomförening, träffat massor av ekonomstudenter. Både i Kalmar och resten av Sverige genom vårt samarbete med SERO (www.sero.nu).

    Det jag tror skulle vara viktigt att lägga mer energi på inom Linné skulle vara kontakten med näringslivet. Att skapa mer branscherfarenhet hos studenterna och ge dem ännu större plattformar för att skapa bra nätverk för framtiden. Jag tror på en Ekonomihögskola med stark anknytning till näringslivet. Hur de arbetar i Växjö med dessa frågor är jag inte så insatt i men på BBS pratas det mycket om kontakt med näringslivet, men det skulle kunna göra så väldigt mycket bättre och oftare.

    Jag ser även, precis som Ervin, ledordet Närhet som något otroligt viktigt. Som det är just nu finns det en väldigt bra närhet mellan lärare och studenter i Kalmar, vilket jag hoppas innerligt ska finnas kvar även efter fusionen. Att, speciellt vid avskaffandet av Kårobligatoriet, bibehålla en väl utvecklad kontakt mellan skola, studenter och studentförening tror jag är mycket viktig för att hela tiden förbättra kvalitén på utbildningen. Ekonomihögskolans studenter borde kännetecknas av deras förmåga att arbeta över generationsgränser och anställningsformer, vilket fås genom att ha ett bra samarbete med lärare på skolan.

    Det var mina tankar 🙂
    Hälsningar Lotta

  3. 3 Erik Sellström december 19, 2009 kl. 8:34 f m

    Det har varit lite låg aktivitet här från vår sida. Fusionen har på sluttampen krävt sitt offer. I januari drar vi på ordentligt igen.

    Linus får ligga på och svara i den här tråden. Tack för era kommentarer!


Lämna en kommentar




Bloggstatistik

  • 3 590 besök

RSS Andra bloggar länkar

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Disclaimer

Åsikterna och artiklarna på den här bloggen är våra egna och representerar inte nödvändigtvis våra respektive arbetsgivare eller det stundande Linnéuniversitet. Vi ansvarar heller inte för innehållet på sajter, bloggar eller andra Internetkällor som länkas till från den här bloggen.